Få bättre koll på Atkinsmetoden

Robert Coleman Atkins heter personen som lanserade en diet under 1960-talet som fick heta just Atkinsdieten. Den innebär att fet kost och kött är tillåtet så länge kosten i övrigt är snål på kolhydrater. Att lägga till fett i kosten bidrar till att man kan behålla en mer långvarig mättnadskänsla, och en av de främsta fördelarna som beskrivs av människor som provat Atkinsdieten är att man slipper vara hungrig under tiden man går ned i vikt.

Atkinsdieten utgörs av fyra faser: Induktionsfasen, viktminskningsfasen, mellanfasen, samt underhållsfasen. I induktionsfasen ska dieten resultera i att kroppen försätts i ketos. Under viktminskningsfasen bör kolhydratintaget ökas med 2 gram per vecka, och denna fas ska fortskrida till dess att bantaren når ungefär 4 kilo från sin idealvikt.

Vad beträffar underhållsfasen är den ämnad att bestå livet ut. Bantaren bör fortsätta äta enligt de vanor den invant sig under de tidigare faserna. Den viktigaste principen för dieten är fortfarande att förbränningen av de livsmedel som intas måste vara så låg som möjligt. Om vikten ånyo ökas kan bantaren börja om från början med induktionsfasen.

I den västerländska dieten finns i huvudsak två felaktigheter enligt Atkins. Folk äter till exempel för mycket socker, sirap samt mjöl, d.v.s. raffinerade kolhydrater. Atkins noterar även att personer överlag är allt för rädda för mättat fett när det snarare är transfetter som bör undvikas. Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, ost, smör samt feta mjölkprodukter. Mättat fett har högre smältpunkt än omättat fett, och de vanligaste fetterna är ganska fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter vanligtvis är vätskor i form av feta oljor.

I enlighet med Atkinsdieten är självklart kostplanen mycket betydande men dieten betonar dessutom daglig motion samt intaget av näringstillskott. Det är angeläget att dessutom grönsakerna håller ett lågt kolhydratinnehåll.

Meningen med Atkinsdieten är att den ska stävja intaget av kolhydrater för att få kroppen att ställa om sin förbränning av i huvudsak glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Det är en procedur som kallas lipolys som tar vid när kroppen uppstår stadiet av ketos, vilket den gör när den gjort slut på överskottet av kolhydrater. Rent konkret innebär det ett metaboliskt tillstånd som uppstår när levern i hög utsträckning frisätter ketonkroppar i blodet. Kroppen gör sålunda av med mer energi för att uppfylla kroppens näringsbehov. I själva verket är ketos en kroppslig skyddsmekanism då den hamnar i ett svälttillstånd.

Att minimera intaget av kolhydrater har verkan på blodsockret. Det är i enlighet med Atkinsdieten betydelsefullt att få i sig livsmedel som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index (GI). Det är på grund av en del livsmedels höga GI-värde som de ej är tillåtna inom Atkinsdieten. Det är ett mått på hur livsmedel påverkar effekten av blodsockervärdet, vilket är ett värde som ligger till grund för skilda kostrekommendationer inom en del dieter. Det är i huvudsak kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Det gäller både deras variant samt kvantitet. Mat som består av mycket kolhydrater med högt GI-värde kallas vanligvis för “snabba kolhydrater”, medan de med lågt GI-värde kallas för “långsamma kolhydrater”.