Sockerfria läskedrycker är populärare än någonsin – light-cola, sockerfri lemonad och smaksatt kolsyrat vatten finns i var mans kylskåp. Men är de verkligen ett tryggt val, eller byter man bara ett problem mot ett annat? Här går vi igenom vad forskningen och myndigheterna faktiskt säger.
Argumenten för
Den tydligaste fördelen är att man slipper sockret. Att byta från sockersötad läsk till en sockerfri variant kan minska det dagliga sockerintaget rejält och därmed kalorierna, vilket kan vara ett steg på vägen för den som vill gå ner i vikt eller minska risken för bland annat typ 2-diabetes. De sötningsmedel som används är dessutom godkända och säkerhetsbedömda inom EU, och bedöms säkra inom de intagsnivåer som är aktuella i normal konsumtion.
Argumenten emot
Samtidigt har vissa observationsstudier sett samband mellan högt intag av sötade light-drycker och ökad risk för exempelvis hjärt-kärlsjukdom, och det forskas på hur sötningsmedel kan påverka tarmfloran. Här är det viktigt att vara noggrann: det handlar om samband i observationsdata, inte fastställd orsak, och de som dricker mycket light-läsk skiljer sig ofta från andra även på andra sätt. Forskningsläget är alltså inte glasklart, men inte heller alarmerande.
Och syran då?
En sak som ofta glöms bort: även sockerfri läsk är ofta sur, vilket kan vara hårt mot tandemaljen vid mycket frekvent drickande. Sett till tänderna är vatten alltid det bästa törstsläckaren.
Slutsats
Sockerfri läsk är, för en frisk vuxen och i rimliga mängder, ett klart bättre val än sockrad läsk om man vill minska sockret – och betydligt tryggare än de mest alarmistiska rubrikerna antyder. Men ”bättre än sockrad läsk” är inte samma sak som ”nyttigt”. Som med mycket annat gäller måttlighet, och vatten i botten.