Sockerfrinu - Sockerfrinu.se

Den andra och långa fasen av Atkinsmetoden – viktminskningsfasen

I påföljande moment efter induktionsfasen så hamnar bantaren i viktminskningsfasen. Naturligtvis förutsätter viktminskningsfasen att bantaren faktiskt tagit sig genom induktionsfasen med tanke på att det är betydelsefullt att faserna följs i korrekt ordning. När man å andra sidan har tagit sig genom hela dieten kan man lättare hoppa emellan faserna ifall man ej skulle förmå upprätthålla en balanserad vikt.

När man börjar banta i enlighet med Atkinsmetoden och har som syfte att fullfölja dietens samtliga fyra faser är det angeläget att man verkligen har bestämt sig för att banta. Ifall motivationen är dålig finns nämligen en risk att vikten kommer variera alldeles för kraftigt upp och ner. Det är minsann dåligt för kroppen och brukar i slutändan över lag leda till en viktökning.

Från induktionsfasen till viktminskningsfasen så bör det ta cirka 2 veckor. Viktminskningsfasen i sig kan vara i upp till sex månader beroende på skilda människors förutsättningar. Eftersom induktionsfasen är extremare så innebär det att viktminskningen inte sker lika drastiskt i viktminskningsfasen. En del kan tillfälligt mista lite motivation när man ser ett försämrat resultat. På det stora hela fortsätter man dock gå ner i vikt men endast i långsammare tempo.

Kroppen skulle inte orka rasa i vikt som under induktionsfasen under en längre tid. Emellertid kan vissa utan besvär välja att fortsätta i induktionsfasen något längre än 14 dagar. Många gläds över att gå ner 2- 4 kg i induktionsfasen, vilket är den främsta anledningen till att man håller sig kvar längre innan man går över till viktminskningsfasen.

Många som träder in i viktminskningsfasen beskriver en befrielse då de inte längre tvingas hålla överdriven uppsikt gällande kolhydratintaget. Viktminskningsfasen varar oftast relativt länge och tanken är att man ska hitta sin kropps egen gräns för kolhydratintag. För somliga tar det längre tid än för andra att upptäcka balansen. Exakt hur lång tid det tar är individuellt och beroende av en mängd olika faktorer som ålder, kondition, hormonstatus och ämnesomsättning. Därjämte påverkas många av dessa faktorer av arv.

För att uppnå sin idealvikt måste man alltså väldigt sakta höja sitt kolhydratintag för att få reda på sitt gränsvärde. Tanken är att viktminskningen så småningom ska stagnera och att man ska mista i vikt bara till dess den punkten är uppnådd. Viktminskningsfasen är en givmild fas på så sätt att man får förhöja sitt intag av kolhydrater med 5 gram per vecka. Från induktionsfasen tillåtna 20 gram om dagen så får man efter 2 veckor i viktminskningsfasen äta omkring 21, 5 gram om dagen.

Det är enligt en del en relativt ringa höjning men det är heller inte meningen att Atkinsdieten ska gå hastigt med tanke på att man ska ställa om sina matvanor. Det är en procedur som förhoppningsvis kommer leda till att man håller vikten ur ett långsiktigt perspektiv. Ökningen av kolhydrater i viktminskningsfasen pågår till dess man finner sin personliga punkt där man bestående håller vikten stadig.

I viktminskningsfasen kan man på allvar börja variera sin kost mer och laborera utifrån egna preferenser. Ett bra tips är dock att öka intaget av vegetabilier till en början. I viktminskningsfasen är det dessutom tillåtet att dricka viss mängd alkohol, vilket det alltså inte är i induktionsfasen.

Så uppnår du ketos

I levern uppstår det metaboliska tillståndet av ketos, vilket konkret innebär att levern bryter ned fettsyror och på så sätt frisätter stora mängder ketonkroppar i blodet.

En lågkolhydratkost såsom Atkinsdieten sänker nivåerna av det fettlagrade hormonet insulin, och följaktligen börjar fettlagret i kroppen krympa. För att produktionen av keton ska starta måste mängden av insulin i blodet vara lågt. Ketonproduktionen samt insulinet korrelerar, och ju högre ketonproduktion desto lägre insulin.

Det leder oftast till att man inte är i behov av att inta lika mycket kalorier och följaktligen minskar man i vikt. Man gör sig alltså av med mindre kalorier än vad man förbrukar, och det utan att uppleva extrema hungerskänslor. För bättre verkning gäller det att finjustera sin kost, och när man når maximal hormonell verkning av sin lågkolhydratkost så uppnås ketos, vilket sker under en period av fasta.

Vid första anblick kan tillståndet av ketos uppfattas som aningen otäck. När hjärnan inte får tillräckligt med socker för att bedriva de organ som är beroende av socker så bildas istället ketonkroppar p.g.a. ett förhöjt fettintag. Vad som sker i hjärnan är att den efter kortare omställning kan drivas på dessa ketonkroppar. Omställningen kallas att man går in i ketos. Yrsel, irritation och utmattning är några av de bieffekter som kan uppstå.

Men ketos är trots allt inte farligt. Den mänskliga kroppen är konstruerad på så vis att den är anpassad att tåla kortare perioder av både hungersnöd samt längre perioder av kolhydratbrist.

Man befinner sig i ketos så länge man inte får i sig tillräckligt med kolhydrater för att bland annat hjärnan ska kunna använda det som primärt drivmedel. Med andra ord innebär ketos att man närapå helt och hållet är driven av fett i kroppen. Självklart förbränns även en viss mängd fett under ketos men då kommer en betydelsefull del av energin från kolhydrater.

Det är inte jämt enkelt att hålla sig kvar i ett läge av ketos. Men däremot behöver man inte vara i oavbruten ketos för att gå ner i vikt. Tillståndet av ketos är dock en bekräftelse på att man under en tid lyckats bra med att hålla sig till Atkinsdieten, men man behöver inte oroa sig för ifall man kortvarigt råkar gå ur tillståndet av ketos.

För att lätt och smidigt mäta ketoner finns det mätare som man kan ha i hemmet. Antingen kan man mäta ketoner via ett stick i fingret men det finns även urinstickor receptfritt på apoteket. Dock är stickmetoden den mest säkra.

När man mäter mängd av ketoner kan resultatet visa sig vara under förväntan – fastän man håller sig till en sträng kolhydratkost i enlighet med Atkins. För att få bättre resultat ska man inte bara undfly alla uppenbara kolhydratkällor som exempelvis pasta, ris och potatis. Man ska även hålla koll på vilken mängd protein som intas. Överskottsenergi av för mycket kost av exempelvis kött och ägg omvandlas till druvsocker i kroppen. Det kan medföra att insulinet i kroppen förhöjs och det blir för den skull tufft att hamna i ketos.

Istället ska man således äta sig mätt genom att tillsätta mer fett i kosten. Välj exempelvis bort den andra köttbiten under en måltid och addera istället en större klick kryddsmör. Mer fett i kosten innebär nämligen att man känner sig mättare. Det innebär också att man äter mindre protein.

Den som har typ 1-diabetes bör dock inte sträva efter att försätta sig i ketos eftersom det är förenat med stora risker som kan vara livshotande. Har man diabetes och höga blodsockernivåer, och på samma gång höga ketonnivåer så har man en osund brist på insulin.