I levern uppstår det metaboliska tillståndet av ketos, vilket konkret innebär att levern bryter ned fettsyror och på så sätt frisätter stora mängder ketonkroppar i blodet.

En lågkolhydratkost såsom Atkinsdieten sänker nivåerna av det fettlagrade hormonet insulin, och följaktligen börjar fettlagret i kroppen krympa. För att produktionen av keton ska starta måste mängden av insulin i blodet vara lågt. Ketonproduktionen samt insulinet korrelerar, och ju högre ketonproduktion desto lägre insulin.

Det leder oftast till att man inte är i behov av att inta lika mycket kalorier och följaktligen minskar man i vikt. Man gör sig alltså av med mindre kalorier än vad man förbrukar, och det utan att uppleva extrema hungerskänslor. För bättre verkning gäller det att finjustera sin kost, och när man når maximal hormonell verkning av sin lågkolhydratkost så uppnås ketos, vilket sker under en period av fasta.

Vid första anblick kan tillståndet av ketos uppfattas som aningen otäck. När hjärnan inte får tillräckligt med socker för att bedriva de organ som är beroende av socker så bildas istället ketonkroppar p.g.a. ett förhöjt fettintag. Vad som sker i hjärnan är att den efter kortare omställning kan drivas på dessa ketonkroppar. Omställningen kallas att man går in i ketos. Yrsel, irritation och utmattning är några av de bieffekter som kan uppstå.

Men ketos är trots allt inte farligt. Den mänskliga kroppen är konstruerad på så vis att den är anpassad att tåla kortare perioder av både hungersnöd samt längre perioder av kolhydratbrist.

Man befinner sig i ketos så länge man inte får i sig tillräckligt med kolhydrater för att bland annat hjärnan ska kunna använda det som primärt drivmedel. Med andra ord innebär ketos att man närapå helt och hållet är driven av fett i kroppen. Självklart förbränns även en viss mängd fett under ketos men då kommer en betydelsefull del av energin från kolhydrater.

Det är inte jämt enkelt att hålla sig kvar i ett läge av ketos. Men däremot behöver man inte vara i oavbruten ketos för att gå ner i vikt. Tillståndet av ketos är dock en bekräftelse på att man under en tid lyckats bra med att hålla sig till Atkinsdieten, men man behöver inte oroa sig för ifall man kortvarigt råkar gå ur tillståndet av ketos.

För att lätt och smidigt mäta ketoner finns det mätare som man kan ha i hemmet. Antingen kan man mäta ketoner via ett stick i fingret men det finns även urinstickor receptfritt på apoteket. Dock är stickmetoden den mest säkra.

När man mäter mängd av ketoner kan resultatet visa sig vara under förväntan – fastän man håller sig till en sträng kolhydratkost i enlighet med Atkins. För att få bättre resultat ska man inte bara undfly alla uppenbara kolhydratkällor som exempelvis pasta, ris och potatis. Man ska även hålla koll på vilken mängd protein som intas. Överskottsenergi av för mycket kost av exempelvis kött och ägg omvandlas till druvsocker i kroppen. Det kan medföra att insulinet i kroppen förhöjs och det blir för den skull tufft att hamna i ketos.

Istället ska man således äta sig mätt genom att tillsätta mer fett i kosten. Välj exempelvis bort den andra köttbiten under en måltid och addera istället en större klick kryddsmör. Mer fett i kosten innebär nämligen att man känner sig mättare. Det innebär också att man äter mindre protein.

Den som har typ 1-diabetes bör dock inte sträva efter att försätta sig i ketos eftersom det är förenat med stora risker som kan vara livshotande. Har man diabetes och höga blodsockernivåer, och på samma gång höga ketonnivåer så har man en osund brist på insulin.